Enligt en undersökning som YLE låtit göra i början av hösten 2019 delar åsikterna om behovet av svenskan finländarna i två grupper: ca hälften av finländarna anser att det är nyttigt att kunna svenska, den andra hälften tycker att svenskan är onödig. Sakkunniga, tjänstemän och personer i ledande ställning upplever oftast att svenskan behövs, medan pensionärer, arbetare och arbetslösa inte ser betydelsen i att kunna språket.

Som utbildare i svenska för vuxna i arbetslivet har jag nästan till 100 % studerande ur den först nämnda gruppen. De är motiverade och ivriga på att bli ännu duktigare på vårt andra inhemska språk. De har svenskspråkiga kunder, hör till svenska eller nordiska nätverk eller har kolleger i Sverige eller övriga Norden. Oftast har mina studerande dessutom gillat att plugga svenska redan i skolan.

Men inte alltid. Ibland träffar jag en studerande som börjar med att berätta att hen inte var speciellt flitig på lektionerna i svenska i skolan, d.v.s. kom igenom kurserna med lägsta vitsord. Nu befinner hen sig i en position där kunskaper i svenska behövs och ångrar att hen inte tidigare insåg betydelsen av att kunna svenska. Jag brukar lugna min studerande och säga att hen antagligen har en hel del kunskap i bakfickan som väntar på att väckas till liv. Och sanna mina ord: efter ett par lektioner brukar min studerande till sin förvåning börja minnas ord och strukturer. De kanske ”ploppar upp” ur intet, behöver hitta en kontext och finslipas, men de existerar. Hur många lektioner hade det behövts för min studerande att lära sig svenska från noll till en självständig användare av språket i fall hen inte hade haft ett endaste ett ord eller en futtig grammatikregel i bakfickan? Precis. Väldigt länge.

Jag må vara jävig gällande frågan om obligatorisk svenska – vilken språklärare skulle motsätta sig språkutbildning i skolan? Men för mina framtida studerandes del önskar jag innerligt att den obligatoriska svenskan också i fortsättningen kvarstår.

Svenskan delar åsikter, men svenskan behövs. Den öppnar dörrar i arbetslivet. Den gör det möjligt att studera och arbeta i Norden och internationellt. I stället för att käbbla om varför vi lär oss svenska i skolan borde vi enligt min åsikt fokusera på frågan hur vi lär oss svenska. Är inlärningen tillräckligt stimulerande och intressant? Är stämningen i klassrummet positiv och uppmuntrande? Hur kan vi göra studierna så effektiva och interaktiva som möjligt för vardagsliv, resor, jobb och nya kontakter?

För oss på Galimatias är det här A och O – förhoppningsvis också i skolan.

Här kan du läsa mer om YLE:s undersökning:
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/08/05/nastan-halften-av-finlandarna-tycker-att-de-kan-svenska-tillfredsstallande

Om du vill testa hur bra du skiljer mellan vissa uttryck på svenska och engelska, så gör det här: 

Läs mer här.