I Finland är vi ofta väldigt rakt på sak, svenskar är mjukare och mer diplomatiska. Här får du tips om hur du som finländare kan föreslå en paus för dina svenska gäster och vad ni kan småprata om vid matbordet.

Nu är det dags för en paus

Du och dina svenska gäster sitter i mötesrummet, diskuterar och förhandlar, och vid något skede är det dags för en paus. På finska skulle du antagligen utropa Lähdetään syömään! och era gäster skulle svara med ett glatt Kyllä! På svenska skulle det ungefär låta så här: Nu äter vi! - Ja! Men så skulle en svensk aldrig föreslå en matpaus – det skulle vara alldeles för rakt på sak och klumpigt. I stället skulle hen troligen använda sig av frågor som… 

Vad sägs om en lunchpaus/en kaffepaus/en fikapaus?

Hur skulle det vara med en lunchpaus/en kaffepaus/en fikapaus?

Skulle det smaka med lite mat?

Jag är redan väldigt hungrig. Hur är det med er?

…på vilka gästerna skulle svara Det låter bra! Ja, absolut! Ja, det skulle vara trevligt! eller dylikt.

Småprat om mat

När ni då efter frågor och svar äntligen sitter vid matbordet, är det förstås naturligt att börja småprata och varför inte om det som är en närmast, det vill säga mat. Som finsk värd vill du kanske berätta lite om typiska finska rätter. Karelska piroger (karjalanpiirakka) till exempel. Era svenska gäster fascineras säkert av dessa delikata spröda bakverk gjorda av rågdeg (ruistaikina) med fyllning av ris (riisi), potatis (peruna) eller morötter (porkkana) som serveras tillsammans med äggsmör (munavoi). Hålkakans eller -brödets (reikäleipä) historia kan vara ett intressant ämne att tala om: förr i tiden hängde man ju bröden på stänger från takbjälken för bevaring. Kalakukko har inget svenskt namn – man talar inte om fisktupp även om detta skulle vara det direkta översättningen – och delikatessen är lite svår att beskriva. Det handlar huvudsakligen om en kombination av salt siklöja (muikku) och fläsk (sian kylki) som sveps in i rågdeg och ugnsbakas i folie. Det berömda renskavet (poronkäristys) vill dina svenska gäster säkert prova på, och besöker de Finland kring påsk och vill smaka på något exotiskt, kan du ju alltid servera memma (mämmi) till efterrätt…

Det är förstås artigt att fråga dina gäster om typisk svensk mat och kanske tillägga att IKEA:s köttbullar (lihapullat) med potatismos (perunamuusi) och lingonsylt (puolukkahillo) är väldigt populära här i Finland. Däremot är det få i Finland som känner till de svenska kroppkakorna, en svensk variant av dumplings i större format, gjorda på potatis och mjöl (jauho) med fyllning av stekt fläsk. Kroppkakorna kallas förresten palt i norra Sverige. Surströmming (hapansilakka) är i och för sig en svensk specialitet, men väldigt få svenskar har inte ens vågat smaka på denna illaluktande delikatess. Ändå har surströmmingen så många anhängare att den har sin egen säsong som inleds den tredje torsdagen i augusti. Vill du ta upp likheter mellan Finland och Sverige, så kan du till exempel tala om Janssons frestelse (Janssonin kiusaus) som svenskarna har på sitt påskbord, och besöker dina gäster Finland vid midsommar kan ni tillsammans uttrycka er glädje över att ni snart får njuta av sill (silli) och färskpotatis/nypotatis (uusia perunoita) – gärna med en snaps därtill.

Småprat om annat

För övrigt går det bra att småprata om det mesta: vädret, semesterplaner, sport, kultur, resmål och andra så kallade trygga samtalsämnen som inte väcker alltför starka känslor. Däremot lönar det sig oftast att undvika politik och religion. Om du är väldigt bra på engelska, men dina svenska har rostat lite, kan det ibland leda till mindre missförstånd. Frågar du till exempel er svenska gäst om hen fryser och vill ha en blankett är det inte en filt eller ett täck (peitto) du föreslår utan finskans lomake. Berättar du om hur härligt det är att svimma i havet blir era gäster med säkerhet smått överraskade eftersom svimma betyder pyörtyä – simma eller bada är uida. Att picka är nokkia, så antagligen pickar du inte, du plockar svamp (kerätä sieniä, sienestää) eller bär (marjoja).

Se upp för fallgropar

Skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska termer för mat kan också ställa till med en del missförstånd om man inte är på sin vakt. Till exempel är en semla i Finland det som heter sämpylä på finska, medan en semla i Sverige är finskans laskiasipulla. Berättar du alltså för dina svenska gäster i mitten av juni att nu ska det bli semlor med ost, kan du få väldigt förvånade blickar. Att bjuda örfilar till kaffet är heller inget att rekommendera: i Sverige betyder örfil nämligen ett slag på kinden medan kanelbulle är det som på finska heter korvapuusti.

Även om det finns en del skillnader och fallgropar som kan vara bra att lägga bakom örat, så är huvudingrediensen i ett lyckat samtal gott humör och genuint intresse för varandra. Lyssna aktivt, visa att du är intresserad och ställ gärna följdfrågor.

Skål och smaklig måltid!

Kielikoulutus

Mikäli organisaatiollanne on kielikoulutustarpaita, olettehan yhteydessä!