Inte bara genom teknisk utveckling, utan genom år av möten med människor som lär sig språk. I sin nya blogg delar vår utbildare sina erfarenheter av hur språkkundervisningen för vuxna har förändrats – från fokus på regler och rätt svar till kommunikation, självförtroende.

Inte bara genom teknisk utveckling, utan genom år av möten med människor som lär sig språk. I sin nya blogg delar vår utbildare sina erfarenheter av hur språkkundervisningen för vuxna har förändrats – från fokus på regler och rätt svar till kommunikation, självförtroende.

Från Alkos katalog till Teams 

Jag vill minnas att det var en rätt så solig dag då jag för dryga 15 år sedan steg in i Galimatias kontor i en idyllisk trävilla i Esbo för att diskutera mitt första frilansuppdrag som utbildare i svenska.

På den tiden bestod företaget av en handfull anställda, och jag hade ingen aning om att svenskundervisningen skulle bli en så stor del av mitt arbetsliv. Min första kurs höll jag för en privatelev som ville uppfriska sin muntliga svenska för olika sociala sammanhang. Jag minns att hen var en vinkännare, och därför byggde jag övningar kring Alkos katalog. Redan då lärde jag mig något som fortfarande styr mitt arbete: vi lär oss språk bäst när innehållet känns relevant för vårt eget liv.

Mycket har förändrats – både i samhället och i klassrummen

När jag lite senare undervisade en grupp kvinnliga chefer, märkte jag att de inte bad om grammatikregler. De ville känna sig trygga i att kommunicera på svenska i möten, nätverkande och arbetslivet. Jag var fortfarande relativt oerfaren som utbildare och hade ofta ont i magen före lektionerna. De här kvinnorna hade gjort karriär i en mansdominerad bransch, och jag ville verkligen inte framstå som den som slösade bort deras tid. Jag funderade mer på nästa övning än på vart svenskundervisningen var på väg. Men i efterhand inser jag att gruppen representerade en större förändring som redan hade börjat ta form.

Under de senaste 20–30 åren har svenskans ställning i Finland förändrats. Engelskan har blivit allt starkare inom arbetsliv, utbildning och medier. Många finländare har få naturliga möjligheter att använda svenska i vardagen. Utvärderingar visar att många elever lämnar skolan med nöjaktiga kunskaper i svenska, men att muntlig kommunikation fortfarande upplevs som utmanande.

Det här känner jag igen från mitt eget arbete. De flesta vuxna som kommer till en kurs i svenska börjar inte från noll. De har läst svenska i skolan och ofta kan de förstå mer än de själva tror. Utmaningen är att få dem att våga använda språket.

Förändrad syn på språkundervisning

Galimatias utvidgade sin verksamhet och började erbjuda integrationsutbildning. Även min yrkesroll förändrades. Tidigare hade jag kombinerat undervisningen med kundansvar, men nu fick jag i allt högre grad koncentrera mig på det som alltid varit min största drivkraft: att hjälpa människor att lära sig språk – både svenska och finska.

Jag mötte kursdeltagare med mycket olika bakgrund och mål, men en sak förenade dem alla, de behövde språket I verkliga vardagssituationer. Samtidigt blev det tydligt hur mycket synen på språkundervisning hade förändrats. Tidigare låg fokus ofta på grammatik och korrekthet. Nu betonades kommunikation, funktionella situationer och deltagarnas egna behov.

Den digitala omställningen

I början av min karriär som språkutbildare reste jag kors och tvärs genom huvudstadsregionen, med HRT:s reseplanerare som ständig följeslagare. Jag bar mappar, kopierade material och skrev ut övningar på kontoret. Mitt arbetsliv var fysiskt och rörligt.

Sedan kom coronapandemin, och på några dagar flyttade nästan hela min yrkesvardag till datorn och Teams. Först kändes det märkligt att inte längre möta människor ansikte mot ansikte, men med tiden upptäckte jag också fördelarna. Studerande från olika delar av landet kunde delta i samma kurs. Material kunde delas digitalt. Restiden försvann.

Pandemin påskyndade en utveckling som sannolikt ändå skulle ha kommit. Idag är det självklart att svenskundervisning för vuxna kan ske både på plats och på distans. Det har gjort utbildningen mer tillgänglig än tidigare.

Då och nu

När jag ser tillbaka på mina första år som utbildare och jämför dem med dagens situation, slås jag av att den största förändringen kanske inte gäller svenskans ställning utan människors behov. För 15–20 år sedan handlade undervisningen oftare om att bygga upp språkkompetensen. Idag handlar den allt oftare om att aktivera och använda den. Det är en viktig skillnad.

De flesta vuxna som deltar i mina kurser behöver inte ordprov eller fler regler att memorera. De behöver självförtroende, träning och möjligheter att använda språket i verkliga situationer. Därför är vuxenutbildningens uppgift idag inte bara att undervisa i svenska, utan att skapa möten där svenska blir ett levande verktyg för studier, arbete och mänskliga relationer.

Och kanske är det just därför som arbetet fortfarande känns lika meningsfullt som den där soliga dagen för femton år sedan när allt började.

Vill du ta steget från att kunna svenska till att börja använda den mer aktivt? Ta gärna kontakt, så hjälper vi dig att hitta en utbildning som utgår från dina behov och din vardag.