Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen i Sverige ger varje år ut en lista över de nyord som har tillkommit språket under det gångna året. Nyord har ofta sitt ursprung i stora världshändelser och nya samhällsfenomen. Det är alltså knappast en överraskning att nyordslistan 2020 präglas av coronapandemin. Klimatfrågan fortsätter också färga listan vid sidan av andra samhälleliga och politiska fenomen som yttrandefrihet och teknikens framfart.

Hur skapas nyord?

Alla ord på listan är inte helt nya, men att de har kommit med på listan beror på att de har använts flitigt under det gångna året. Nyord kan skapas på olika sätt. Vanligt är att man sätter samman två ord till ett nytt, t.ex. corona + ord = coronaord. Att importera ord från andra språk är också vanligt, t.ex. lockdown. Dessutom kan ord skapas genom att avleda, t.ex. Skype -> att skajpa/skypa, eller förkorta, t.ex. en app (applikation).

Pandemins påverkan

Coronapandemins påverkan på nyorden 2020 är som sagt stor. Sammansättningar med corona, t.ex. coronahälsning och coronaanpassat, följs åt av andra kombinationer som självkarantän, hobbyepidemolog och superspridare. Många av coronaorden var redan etablerade i fackspråket, men blev genom pandemin kända för gemene man och en del av allmänspråket. T.ex. klustersmitta och social distansering. Det engelska lockdown används i många länder och har även hittat sin plats på nyordslistan.

Andra samhällsfenomen

Debatten om klimatet fortsätter och föder nya begrepp. Cirkulent, cli-fi och växtblindhet är exempel på dessa. Yttrandefriheten har varit på tapeten ett tag och eskalerat ytterligare på grund av läget i USA. Detta återspeglas i nyordslistan med termer som infodemi och cancelkultur. Att många av oss jobbat på distans under det gångna året, syns även i språket. Zoombooming och att mjuta är mer eller mindre bekant för dem som deltar i videomöten.

Nyordslistan 2020 innehåller sammanlagt 39 ord.

Tror du att nyorden är bekanta för dig?

Läs mer här.